Insomnia...

Imorgon blir det en tidig dag, upp 5.15 för att äta frukost och lämna Dakar. Vi ska åka till Lac Rose (lite osäker om den heter så...), det är en sjö som är väldigt salt och på grund av dess höga salthalt blir den alldels rosa om det är bra väder vilket vi så klart hoppas på! Turen går sen vidare till Gambia-gränsen där vi blir avsläppta och får gå över, förhoppningsvis utan att behöva nåt visum denna gång, och hoppa på Gullan där. På grund av att färjan inte går och en bro är trasig (eller nåt sånt som gör att  vi inte kan korsa gränsen närmare kusten) så blir det inte att vi åker till Serrekunda utan vi ska istället sova två nätter vid en nationalpark som ligger i mitten av landet. Det blir spännande! Sedan väntar nog ett par buschcampar inna Mali skulle jag tro.

Idag åkte vi alla med båten till Il de Gorée - slavön. Ön användas som sista utpost under slavhandeln och påstås ha varit en viktig plats under den tiden. Det finns ett slavhus där slavarna hölls fångna och där det finns en "känd" dörröpnning rakt ut mot havet som heter något i stil med "the door of no return" eftersom de skickades ut där för att skickas till exempelvis USA eller så drunknade de när de försökte rymma. Ön var annars väldigt vacker, och man fick panoramavy över Dakar - häftigt! Vi hann också med ett dopp i havet, blir ju inget mer hav nu förrän i Benin. För er som varit i Hoi An så påminde ön lite om den staden, fast mycket mycket mindre och lite mer färgglada hus. Inga bilar fanns heller på ön! Tydligen så var det en tävling varje år där de som deltar simmar från Dakar till Il de Gorée - det är 5 km! Vansbrosimmet - släng dig i väggen. Fast här är det ju dock lite varmare.

Annars då, vi njuter så mycket vi kan! Känns som om jag varit här länge, och det är skönt att veta att det är några veckor kvar. Har en känsla av att jag inte kommer vilja åka hem, det här är det bästa jag vet, och att bara få vara utan all stress och press från vår kära omgivning och få ta del av de här andra kulturerna, det är underbart. Såklart saknar jag ju alla er mina nära o kära, men det vet ni förstås!

En sista grej innan jag ska försöka sova (nu ringer klockan om 4,5h...), det här med försäljarna. Det är ju en del av deras kultur så det får man ju acceptera och de allra flesta är trevliga. Men jag har märkt att det är kvinnorna som är svårast att vifta bort. Idag på ön fick jag i princip köpa mig ut från en liten butik, två armband blev det, och när jag skulle gå så var det en annan kvinna som sa: "come and look in my shop" varpå jag svarade: "sorry, I need to find my friends now". Svaret jag fick då var: "why you don't want to look in my shop, you think I'm ugly?" Ja, vad ska man säga!