Jag lever - ingen fara pa taket!

Ja alltsa, det var ju ett tag sen sist. Man kan val saga att nastan hela resan ar gjord, vi ar nu i Kokrobite i Ghana och har tva stallen till att hanga pa innan vi ska aka hem. Och helt arligt - jag tycker det kanns skit att jag snart ska aka hem! Afrika ar fantastiskt, livet ar fantastiskt! Anledningen till den otroligt daliga uppdateringen har beror pa bristande tillgang till internet, och framforallt wifi. De ganger vi haft wifi och kunnat surfa pa telefonerna har uppkopplingen varit lite ostadig. Men nu sa har jag hittat ett internetcafe, man tackar! Ska forsoka sammanfatta lite sen sist sa gott det gar - vi har ju fatt vara med om en hel massa spannande saker!

-Andra kvallen i Bamako i Mali var vi nagra som gick pa nattklubb, de var riktigt kul! Bra musik, god ol och glada miner efter vara tre langa bussdagar, det var valbehovligt.
-Vi fick som bonus aka forst till Djenne, en liten by med varldens storsta lermoske. Den maste de fixa med varje ar eftersom det ar regnsasong och som alla forstar sa regnar ju leran bort. Det var ratt coolt att se! Manniskorna dar var valdigt glada att se oss da det inte varit turister dar pa ca 2 ar, just pa grund av oroligheterna i Mali. Vi bodde pa bussen utanfor ett nerstangt "hotell" som de oppnade upp sa att vi skulle kunna duscha och anvanda toaletterna. Baten over var minimal, men lilla Gullan och vi fick plats anda!
-Vi akte aven till Dogon County, pa varldens samsta vag (manga vagar har varit tvivelaktiga och varit samre an de samsta grusvagarna hemma) och blev sa otroligt valkomnade nar vi kom av mannen som hade stallet sa det kandes i hjartat. Dar fick vi sova pa taket pa lerhuset, ratt under stjarnorna och det var helt magiskt! Dagen efter gick vi byvandring och kollade i pygmeernas hus som lag pa bergssluttningen. De star saklart tomma nu!
-Vidare mot ouagadougou (stavning?!), huvudstaden i Burkina Faso. Dar var vi ocksa ute och klubbade pa en riktig afrikansk nattklubb dar vi var de enda vita - sjukt bra musik!
-Sedan spenderades 3 natter i en by vid namn Nakamtenga, dar ett svenskt par har byggt upp en skola for byns barn. Vi fick halsa pa i grannbyn, se hur familjerna levde, hur de gjorde mat och aven vara med i undervisningen i skolan. Helt fantastisk upplevelse, och alla manniskorna hade forberett sig i flera veckor pa var ankomst! Andra dagen sa hade de 12 kvinnliga lararna lagat varsin afrikansk ratt sa vi blev bjudna pa buffe, en del gott och en del inte sa gott! Pa kvallen blev det dans till bongotrummorna!
-Vidare mot Benin, nu tre bushcampingar, men den andra blev ju nastan lite lyx eftersin vi stannade i en liten by vid ett vattenfall sa att vi kunde bada och tvatta oss dar - da raknas det ju knappt som bushcamp! Efter tre natter kom vi fram till Grand Popo dar vi hade lite skont och efterlangtat strandhang och en himla trevlig julafton! Pa vagen hit besokte vi aven Ganvie, Afrikas Venedig som det kallas. En vodooshow fick vi ocksa se, det var coolt!
-Vidare mot Togo och Coco Beach. Mer strandhang och lite klubbande igen! Det var en riktigt rolig kvall, och som ett bevis pa att klockan inte ar sa viktig nar jag ar har sa hade jag noll tidsuppfattning om nar jag gick hem, felade pa en timme eller tva...
-Nu ar vi alltsa i Kokrobite i Ghana, och i Ghana ar det tamejtusan Gud och Jesus overallt! Ett valdigt troende land med andra ord. Vad sager ni om "Blood of Jesus Beauty Salon"? Sana namn ar det overallt. Idag pa stranden hade jag ett lang diskussion med tre sma pojkar som inte kunde forsta att jag itne trodde pa Gud, och menade pa att om jag bara bad till Jesus sa skulle jag bli forlaten och hamna i himlen. Jaja, jag klandrar dem inte, man maste nog tro pa nagot i de har landerna for att overleva och inte forlora hoppet. Ikvall ar det reggaenight pa Big Millys dar vi bor, och vi har bussen parkerad precis vid scenen. Jag sover pa taket, och de sa att musiken minst haller pa till ett, kanske tva. Imorgon ar det frukost halv atta, tror vi ar en del som kommer vara trotta nar vi ror oss mot Kakum National Park och Cape Coast...

Det ar sa mycket som vi far se och uppleva, det ar svart att fa med allt! Jag har filmat massor och tagit massa bilder. Hittills har jag gillat Mali valdigt mycket, men det var mycket fattigdom. Overallt i de mindre byarna ser man barn med svaltmagar, och de ar manga. Vi brukar alltid fa publik nar vi stannar och lagar busslunch, och en gang stod en hel by och tittade pa oss. De sager eller gor ingenting, bara iakttar! De undrar val vad det ar for konstiga vita manniskor som star och lagar mat vid en rosa buss. Varje gang sa blir det mat over och da brukar vi alltid ge manniskorna som ar dar det som ar over, de blir valdigt glada. Ett ogonblick som gjorde ont var nar vi var i Tambacounda i Senegal (innan vi skulle in i Mali). Da hade jag magkramper och kopte en yoghurt som jag at medan vi gick runt och kollade lite i byn. Jag kastade det pappret som sitter pa yoghurten och direkt nar jag gatt fran soptunnan sa kom en liten kille fram, lyfte pa locket och tog upp pappret och slickade i sig det lilla av yoghurt som var kvar pa pappret. Jag fick sa int i hjartat sa jag kunde inte ata upp hela yoghurten sa jag gav den till honom i stallet. Ja, sana har sma saker hander nastan varje dag.

Bilder far jag ladda upp nar jag kommer hem, det ar lite svart med det har. Nu ska jag surfa lite, och sen ska jag och Elin bege oss tillbaka till campingen och de andra! Hoppas ni har det bra darhemma, och att ni far ett vitt och fint nyar (i alla fall ni som ar kvar i Sverige)! Pussar och kramar!

Paradiset!

Nu är vi i Bamako, Malis huvudstad. Jag tror vi har kommit till paradiset, riktig dusch och toalett - och till och ned wifi! Efter två nätter med bushcamp och tre dagar utan dusch och en temperatur i bussen på si sådär 38 grader var det helt fantastiskt att få duscha. När jag tvättade mitt hår var vattnet alldeles brunt, ni kan ju tänka er hur fräscha vi har varit!

Det har hänt en hel del sen sist, några som blivit magsjuka, en av den värre sorten, men jag har klarat mig med mest ont i magen. Men när den väl krampar så gör det in i helsike ont. Siktar på att det snart går över! När vi skulle köra över gränsen Gambia - Senegal så fick vi köra tillbaka två km på en asdålig grusväg med 40 grader i bussen för att de vid stoppet innan tydligen skulle stämpla i våra pass. Och igår när vi kom till Maligränsen tog det tvärstopp. Det visade sig att det var kö för att få komma in och den kön var åtta kilometer lång! Dock så var det lastbilar som stod där för tydligen så tar det tid att tulla in deras last, de kan få stå där i flera veckor. Folk hade hängt upp kläder på tork och stod o tvättade lastbilarna. Isabell (reseledaren) och Bengt (busschauffören) gick i alla fall ut för att de vad som stod på, och tillbaka kom bara Isabell. Bengt hade fått åka med nån på motorcykel för att se om vi kunde ta en genväg. Han kom tillbaka och vi fick åka bakom motorcykeln, hela vägen förbi kön och fram till gränsen. Till slut kom vi över gränsen och fick bushcampa på en parkering bredvid militärpolisen, inte så mysigt med skönt att vi kom över! Idag vi kört buss i över 15 timmar så nu är vi rätt trötta. Bensintanken lossnade när vi stannade för lunch, men det fixade bästa Bengt till såklart!

Imorgon ska vi göra Bamako och förmodligen dricka lite öl och gå ut och klubba, härligt! Nu ska jag sova, är sjukt trött! Allt bra med er därhemma hoppas jag? :)

Insomnia...

Imorgon blir det en tidig dag, upp 5.15 för att äta frukost och lämna Dakar. Vi ska åka till Lac Rose (lite osäker om den heter så...), det är en sjö som är väldigt salt och på grund av dess höga salthalt blir den alldels rosa om det är bra väder vilket vi så klart hoppas på! Turen går sen vidare till Gambia-gränsen där vi blir avsläppta och får gå över, förhoppningsvis utan att behöva nåt visum denna gång, och hoppa på Gullan där. På grund av att färjan inte går och en bro är trasig (eller nåt sånt som gör att  vi inte kan korsa gränsen närmare kusten) så blir det inte att vi åker till Serrekunda utan vi ska istället sova två nätter vid en nationalpark som ligger i mitten av landet. Det blir spännande! Sedan väntar nog ett par buschcampar inna Mali skulle jag tro.

Idag åkte vi alla med båten till Il de Gorée - slavön. Ön användas som sista utpost under slavhandeln och påstås ha varit en viktig plats under den tiden. Det finns ett slavhus där slavarna hölls fångna och där det finns en "känd" dörröpnning rakt ut mot havet som heter något i stil med "the door of no return" eftersom de skickades ut där för att skickas till exempelvis USA eller så drunknade de när de försökte rymma. Ön var annars väldigt vacker, och man fick panoramavy över Dakar - häftigt! Vi hann också med ett dopp i havet, blir ju inget mer hav nu förrän i Benin. För er som varit i Hoi An så påminde ön lite om den staden, fast mycket mycket mindre och lite mer färgglada hus. Inga bilar fanns heller på ön! Tydligen så var det en tävling varje år där de som deltar simmar från Dakar till Il de Gorée - det är 5 km! Vansbrosimmet - släng dig i väggen. Fast här är det ju dock lite varmare.

Annars då, vi njuter så mycket vi kan! Känns som om jag varit här länge, och det är skönt att veta att det är några veckor kvar. Har en känsla av att jag inte kommer vilja åka hem, det här är det bästa jag vet, och att bara få vara utan all stress och press från vår kära omgivning och få ta del av de här andra kulturerna, det är underbart. Såklart saknar jag ju alla er mina nära o kära, men det vet ni förstås!

En sista grej innan jag ska försöka sova (nu ringer klockan om 4,5h...), det här med försäljarna. Det är ju en del av deras kultur så det får man ju acceptera och de allra flesta är trevliga. Men jag har märkt att det är kvinnorna som är svårast att vifta bort. Idag på ön fick jag i princip köpa mig ut från en liten butik, två armband blev det, och när jag skulle gå så var det en annan kvinna som sa: "come and look in my shop" varpå jag svarade: "sorry, I need to find my friends now". Svaret jag fick då var: "why you don't want to look in my shop, you think I'm ugly?" Ja, vad ska man säga!

Framme i Dakar och allt är underbart!

Vi landade imorse 7.45 som vi skulle efter lite ovisshet kring ifall vi skulle gått av vid landningen innan. Fram kom vi men vid passkontrollen tog det stopp! Ni måste ha visum säger de där uniformsklädda männen. Jaha, stammar vi lite tveksamma, visumen var ju fixade sen innan och till Senegal behövdes ju inget. Vi fick betala, 52,5 euro var eftersom det hade ändrats 1 juli det här med visum. Nån timme senare än tänkt satt vi äntligen på väg in till stan och vårt hostel. Vi ska bo här på ett hostel i stan i två nätter innan vi tidigt på fredag (?) åker till Gambia där lilla Gullan bor.

Vi är ett bra gäng på 17 personer, varav fem tjejer. Idag har vi haft lite frigång i Dakar, känt sand mellan tårna, spanat ut mot havshorisonten och njutit av kall semesteröl. Människorna är trevliga och inte alls så påträngande som jag förberett mig på, skönt det. Ikväll kl 18 ska vi ses och ha välkomstmiddag på ett ställe här i stan, trevligt värre! Hittills är allt bra, svettigt, rörigt och alldeles underbart! Tänk att det är fem veckor kvar, vilken tur! Något som är mindre roligt är att vår reseledare sa att alla kan räkna med att bli magsjuka, och det ordentligt. Känns sisådär när vi på denna resan bushcampar en hel del. Men å andra sidan - jag är här och får uppleva detta fantastiska!

Ska försöka lösa det här med bilder också, det här är skrivet från mobilen och har bara tagit två med den. Men håll till godo! Vi har det bara fint och det känns som om vi känt varandra ett tag redan! Hoppas ni har det bra därhemma, jag behöver nog inte säga hur bra jag har det :)

I mitt rum är vi tre tjejer i samma ålder, samt en äldre mycket trevlig och berest kvinna som bor. I dessa två nätter ska vi njuta av sängar, dusch och toalett - sicken lyx! Sen är det det berömda busslivet som väntar :)

Om två dagar så...

...sitter jag på planet till Dakar! Det känns lite märkligt skall jag erkänna. Så mycket "sista gången för nästa gång är 2014" har det varit idag.

-Sista "halv åtta hos mig" innan det blir 2014
-Sista klättringsdagen innan det blir 2014
-Sista natten i min myslägenhet innan det blir 2014
-Sista gången jag städar innan det blir 2014

Ja, och så här kan jag ju såklart hålla på men det ska jag bespara er! Men imorn kan jag även tillägga "sista dagen på jobbet innan det blir 2014" och det mina vänner, det känns sjukt jävla fantastiskt. Och det kan jag säga redan klockan elva, tänka sig. Åker till Stockholm imorgon, 13.30 går tåget. Ska sova hos min faster och farbror, så det blir fint att hinna träffa dem också innan avfärd.

Hur som helst, jag har väl rätt bra koll på läget nu, eller så bra koll jag kan ha utan att veta så mycket om vad som kan tänkas ske närmaste fem veckorna. Det ska bli så himla spännande att träffa gänget på tisdag, dessa som jag alltså ska hänga med ett tag framöver. Tillsammans ska vi sköta om vår rosa buss, och ha det helt fantastiskt! Det är jag säker på.

Väskan och ryggsäcken är packad i alla fall, bortsett från det sista som ska ner imorgon innan jag beger mig till tåget. Det blev rätt fullt, men en hel del är saker som förbrukas och även en del som jag ska skänka till de förskolor och barnhem vi ska till längs vägen.

Jag tänkte på det häromdagen, eller har tänkt på det flera dagar faktiskt, hur jag ska kunna klara mig utan att psykiskt bryta ihop när vi ska till dessa ställen. Barnhemmen och förskolorna alltså. Jag kommer inte vilja åka därifrån, jag kommer vilja vara kvar och ta hand om alla dessa föräldralösa små barn, ge dem kärlek och närhet. Fy vad fruktansvärt det kommer kännas. Men var sak har sin tid, jag får försöka tänka så. Man kan inte rädda alla, men man kan rädda någon.

Dags att sova, njuta av sista natten i min sköna säng och njuta av att jag alldeles snart ska få åka iväg på mitt äventyr som jag ju faktiskt drömt om sen barnsben. Äntligen är det dags - hur kul är inte det!?

Det viktigaste har anlänt!

Idag kom passet tillbaka, med fem fina visum i sig dessutom. När det viktigaste är här och inom räckhåll så borde jag verkligen sluta upp med att fundera och ha miljoner tankar i huvudet. Nu är det bara att köra!

Nedan följer vår resplan. Den är såklart preliminär då saker händer längs vägen och det inte blir som vi tänkt riktigt. Men i alla fall - kan vara kul att se på ett ungefär i alla fall tänkte jag!

3 december Stockholm - Istanbul - Dakar

4 december Dakar (Senegal)

5 december Dakar (Senegal)

6 december Dakar - Serrekunda (Gambia)

7 december Serrekunda (Gambia)

8 december Serrekunda (Gambia)

9 december Serrekunda - bushcamp (Senegal)

10 december Buschcamp (Maligränsen)

11 december Maligränsen - Kayes (Mali)

12 december Kayes - Bamako (Mali)

13 december Bamako (Mali)

14 december Bamako - Bobo Dioulasso (Burkina Faso)

15 december Bobo Dioulasso (Burkina Faso)

16 december Bobo Dioulasso - Ouagadougou (Burkina Faso)

17 december Ouagadougou (Burkina Faso)

18 december Ouagadougou (Burkina Faso)

19 december Ouagadougou (Burkina Faso)

20 december Ouagadougou - bushcamp Tannogou (Benin)

21 december Bushcamp Tannogou - Bushcamp Dessa (Benin)

22 december Bushcamp Dessa - Ganvie - Grand Popo (Benin)

23 december Grand Popo (Benin)

24 december Grand Popo (Benin)

25 december Grand Popo - Lomé (Togo)

26 december Lomé (Togo)

27 december Lomé - Kokrobite beach (Ghana)

28 december Kokrobite beach (Ghana)

29 december Kokrobite beach - Kakum National Park - Cape Coast (Ghana)

30 december Cape Coast (Ghana)

31 december Cape Coast (Ghana)

1 januari Cape Coast - Accra (Ghana)

2 januari Accra (Ghana)

3 januari Accra - flyger hem 21.45 med mellanlandning i Istanbul

4 januari Istanbul - Stockholm

Ja, såhär ser planen ut just nu. Och det där med inreseförbudet till Mali, tror inte vi ska oroa oss för mycket om det. Så här har UD bland annat skrivit om aktuella händelser:

"Säkerhetsläget i huvudstaden Bamako är relativt lugnt men volatilt. Incidenter med inblandning av polis eller militär har förekommit liksom vissa demonstrationer i strid mot undantagstillståndet från januari 2013 till starten för valkampanjen. Det finns fortsatt risk för incidenter och demonstrationer, som kan leda till sociala oroligheter. Västerlänningar bör undvika att uppehålla sig i närheten av regerings- och militära byggnader samt folksamlingar. Vaksamhet anbefalls vid vistelse på platser eller inrättningar som frekventeras av många utlänningar.  Poliskontroller förekommer på flera ställen och man bör därför alltid medföra resedokument och identitetshandlingar."

Sedan skriver de även om det allmänna säkerhetsläget:

"Läget i Mali är fortsatt osäkert. Utrikesdepartementet avråder därför från alla resor i landet förutom huvudstaden Bamako, där avrådan avser icke nödvändiga besök. Besökare uppmanas hålla sig informerade om säkerhetsläget genom media eller genom att kontakta ambassaden."

Skulle det vara så att säkerhetsläget ser annorlunda ut när vi närmar oss tidpunkten för att passera landet, eller att det skulle kännas osäkert att vistas ett dygn i huvudstaden Bamako så ändras självklart resvägen. Så ingen oro i onödan TACK! =)

Idag är det för övrigt TVÅ veckor kvar och tiden rusar verkligen fram i raketfart! Jag känner mig aningen lugnare nu när passet har kommit tillbaka till mig igen, och till helgen ska jag hem till mamma och hämta lite saker så efter det borde det mesta fallit på plats gällande packning. Hoppas jag! Blir även att säga hejdå (snyft och snörvel) och god jul (alltså nää det känns lite för konstigt faktiskt) till allihopa därhemma, nästa gång vi ses är det 2014 och då väntar nya äventyr!

Hur i hela världen kan det bara vara 16 dagar kvar?!

Ja, som rubriken säger så är det alltså bara 16 dagar kvar till dagen med stort D just nu - dagen då jag ska möta mina (för mig ännu okända) reskompisar utanför Forex på Arlanda och tillsammans med dem spendera 5 veckor på en rosa buss. Den ska vara vårt hem dessa veckor, och den ska vara vårt transportmedel. Sover gör vi på taket, maten lagar vi mestadels själva, toa finns det inte utan tjejerna gör sitt på ena sidan av bussen och killarna på den andra, och just det - AC, vad är det egentligen? Vi ska passera 7 länder innan jag den 4 januari åter är på svensk mark igen efter en förhoppningsvis bra flygning från Accra. Båda turerna mellanlandar vi i Istanbul eftersom vi flyger med Turkish Airlines.

Just nu lider jag av extrem resfeber vilket jag inte känner mig helt bekväm med om jag ska vara ärlig. Lite resfeber brukar höra till, men inte så här många dagar innan och det brukar inte uppta både min vakna och sovande tid om jag säger så. Jag har drömt mardrömmar om viktiga saker som jag glömt, att jag skickat med mitt pass hem så att jag är fast i Afrika bland annat. Ja ni hör ju, så här håller det på!

Ni kanske vill veta vart det är jag ska åka? Den ungefärliga rutten syns på kartan nedanför och innehåller följande länder: Senegal - Gambia - Senegal - Mali - Burkina Faso - Benin - Togo - Ghana.

Fem visum har jag fått söka, och till det behövdes totalt 12 foton. Till Ghana behövde jag skicka med FYRA foton för att söka ett visum, vad ska de med dem till egentligen? Galet. Eftersom UD har utfärdat inreseförbud till Mali så måste jag också fixa en separat försäkring för de dagarna vi är där från ett danskt försäkringsbolag då min inte gäller på grund av förbudet (borde skrivas upp på en To do-lista kanske...). Det känns väl lite sisådär egentligen. Men vi har bara ett transitvisum och ska passera landet på fyra dagar, varav en heldag skall spenderas i huvudstaden Bamako (om säkerhetsläget tillåter vill säga) så det går alla gånger bra! Jag är rätt ledsen över att de ska hålla på och bråka där just när jag ska dit då jag läst att Mali ska vara ett alldeles fantastiskt vackert land. Men, jag får se desto mer av de andra länderna och jag tror inte att grannlandet Burkina Faso går av för hackor heller!

Idag tog jag i alla fall tag i saken och påbörjade en packlista för att jag ska sluta drömma om allt jag glömmer ta med mig. Hoppas att det fungerar! Det är svårt att veta vad man ska ha med sig tycker jag. Vi har fått en generell packlista men så är det ju lite annat smått och gott också, samt veta VILKA kläder man ska ha med sig. Och vad man ska ha med sig i reseapoteket. Dessutom så är det ca 40 grader varmt på dagarna i Mali och Burkina Faso medan det på natten går ner till runt 17 grader, så något lite varmare kan vara bra att ha med också. När vi reste i Asien kunde jag lätt tagit bort två tredjedelar av min packning, men det var väl också för att jag shoppade litegrann. Efter att ha haft shoppingförbud i 6 månader och bara sparat pengar så var det som rena paradiset att få shoppa loss därnere när allt var så billigt. Alla fina klänningar fick mig att gå bananas!

Här är förresten vår buss - Gullan! Inte den mest moderna, men den tar oss förhoppningsvis hela vägen till Accra. Lite missöden längs vägen får vi nog räkna med tror jag. Läste om en resa där de fick punktering tre dagar på rad - de kom inte dit de hade tänkt i tid om jag säger så!

Och såhär kan det se ut när vi slår läger för natten. Det är ett taklag som ansvarar för att sätta upp den gula presenningen och myggnäten som ni ser på taket. Sedan är det ett matlag som ansvarar för maten och att ställa fram bord och sånt. Kul!

Under resans gång kommer jag uppdatera när jag har tillgång till internet och när jag har tid såklart. Det är främst för alla er som vill följa mitt lilla äventyr som jag har skapat den här bloggen, så jag blir såklart otroligt glad för lite härliga hälsningar längs resans gång, med lite uppdateringar om vad som sker i vårt avlånga land, om det är snö på julafton och om någon kanske till och med saknar mig litegrann! Finns det önskningar om vad jag ska skriva och berätta om så hojta till så ska jag göra mitt bästa för att fixa det.

Har någon nåt tips på nån pinal jag absolut bara måste ha med mig? Give it to me. Annars tänker jag lite "Less is more". Känner jag mig själv rätt kommer jag ändå mest strosa runt i samma shorts och linne, flipflops och med tovigt hår. Men på julafton och nyårsafton får jag nog kosta på mig att borsta håret och ta på mig en klänning. Då kommer man känna sig uppiffad minsann!